Bra män!

Svensk löjrom och Biff Rydberg fick Maken och Robert att komma hit. Det tapetseras, fixas dörr, det dras el och sätts upp tavlor.. Robert får ett mess och jag hör honom säga:

- Det kan vara dags för sex eller så är det problem, antagligen är det problem...

Det här mina vänner, är bra män!

Lördagslunk

Vaknat. Kollat FB, bloggar och mail. Ingo är död. Barnen sover. Så planen är nu att rulla ut den vita ryamattan som jag köpt. Den ska jag ha under köksbordet. Sätta på en kopp kaffe. Springa till Slussen och sparka på skylten sen tillbaka. Bjuda hit Robert och Maken för att få hjälp med uppsättning av dörr, tavlor, dimmer och tapet. Jag ska locka med god mat och gott vin. Kan gå.

Fredagen

Igår var jag och dotter på IKEA. Some serious shopping. Sen Tacos och Let´s Dance. Jag gjorde således som nästan alla svenskar som inte behöver bevisa något gjorde i går kväll. Vi som är lite nöjda i vår töntighet. Tacos och Let´s Dance. Varsågod och kräks alla pretton.

Fick ett par riktigt justa vinglas av den avgående chefen. Levererade till dörren. En ekologisk Bonterra passade jättebra i dom. Det blir veckans vintips. Ekologisk, Bonterra Cabernet Sauvignon, 139 pistoler. Dotter drack cola och det passade lika bra.

Sonen var hos kompisar och kom hem vid tvåtiden med långa utlägg om hur det är på nattbussen. Tjejen som sov, dreglade och ramlade av stolen när bussen svängde. Busschauffören som upprepade gånger uppmanade trafikanterna att om dom skulle spy måste dom gå av bussen.

Jag känner mig rik när båda barnen är här.

Så dags.

Idag skjuter vi den gifta mannen som sviker min vän så hårt. En riktig, riktig fegis. Min vän är en stor människa som förtjänar allt annat en en feg man. Han kommer ångra sig så. Men som vi säger på min gata:

- Det är så dags att vissla när läppen är borta...

Går sådär bra.

Fick sms från partypingelvännen.
Partypingelvännnen: Fan gick till jobbet med en brun och en svart stövel. Upptäckte det när jag åt lunch på Berns. Fan modeveckan å allt.
Jag: Gick till jobbet utan att skölja ur balsamet. Gick till jobbet med stringen åt fel håll..
Partypingelvännen: Å Gabbi gick till jobbet med bara ett öga målat. Vi förtjänar varandra. Ses på Gondolen.

När jag tänker efter var det Partypingelvännen som en gång för tjugo år sedan drog på sig jeansen från dagen före med nylonstrumpbyxorna kvar i... och fastnade med dom i rulltrappan på NK och gick typ två meter innan hon ramlade för att strumpbyxorna satt fast. Måste messa henne och påminna.

Det är krig..

min stjärt och jag ligger i fejd. Sprang till skylten. Sparkade på densamma och sprang hem igen. Stjärt-aset fick sig en omgång till. Det här ska nog bli bra om några månader. MysMary föreslog Akademikliniken men jag vet inte. Känns nästan som om jag gjorde en bättre investering i min tvättmaskin och tumlare.

Skrattgroparna igen...

Straddlade omkring hemma i BH och trosor och fick syn på stjärten i spegeln. En nära döden upplevelse. Stjärten har väl aldrig varit mitt bästa område. Inte mitt kännetecken om jag säger så, men en ganska ok stjärt. Nu är det ett riktigt disaster-area. (En gång för 10 år sedan fick jag cellulitkräm i julklapp av maken. Han meddelade också att kvinnors stjärtar sjunker 14 cm under en livstid..med frågan om hur min kunde göra det på bara 7 år...)

Alltså ut och springa var liksom bara det enda att göra. Kroppen skrek..

- Nej nej ett glas vin och tv är allt jag vill ha.

Lådan med träningskläder som inte blivit utdragen på länge luftades. Springkläder på.

Jag hörde kroppen säga:

-Kärringen har blivit tokig. Hon menar allvar hon ska ut och springa..klockan är ju fan halvtio och taxin kommer och hämtar imorgon halvsju. Men fan hon ska ut och springa...Vafan är vinet?

Tillbaka från springturen. Som också var en nära-döden-upplevelse. Svettig och högröd i ansiktet har jag just messat med partypingelvännen att det blir Gondolen i helgen. Ordningen är återställd...

Ny chef.

Så kom hon då nya chefen. Hon såg liksom ut som Grodan Boll. Jag hade skitsvårt att fokusera på något annat än hennes kropp. En kropp där 80 procent är överkropp och sen två pinnben. Sen berättade hon att hon var aktiv scout. Och då kunde jag bara tänka på att hon stolpade omkring i skogen i en töntig djävla skjorta och skrek alltid redo hela tiden. Jag skulle berätta för henne om tremiljonerskontot som jag är ansvarig för och allt jag kunde tänka på var knopar och göra upp eld och så. Sen berättade hon att hennes make var pastor och begravningsentreprenör, då gick min fantasi i spinn. Jag trodde inte jag var kapabel att tänka sådana tankar. Det var jag.

Jag kan se framför mig hur hon arrangerar personalfester med knoptävlingar och gissa fåglartävlingar. Kul..jättekul med ny chef.

Så himla många.

Arton MVG och fem VG. Så står det i älskade dotters betyg. 18 MVG helt fantastiskt. Jag är en väldigt, väldigt stolt mor och är så himla glad att hon orkar härda ut. Här ska ni inte missförstå mig. Jag skulle vara lika stolt över min dotter om hon hade ig i varenda djävla ämne. Eller kanske inte. Hon är en fantastiskt kvinna, det är det jag vill säga. Och imorse körde hon sin bror till skolan.

Jag är pinsam.

Jag gjorde en sån där pinsam sak som man vill glömma men som om man är en stor kvinna delar med sig av. Å det är ju jag, stor alltså.

Ni vet (ja dom som har barn vet) när man är på föräldramöte när någon pappa säger:
- Hej jag heter Bengt och är mamma till Anna. (Händer varenda djävla föräldramöte). Jag gjorde en sån och jag hatar att göra såna.

Ja, jag hälsade på Wassberg på idrottsgalan, syster hade först hälsat på honom, dom känner varandra. Helt plötsligt hör jag mig själv säga

-Hej jag heter Malin! Varpå Wassberg ur sitt skägg mumlar
-Många Malin här...

Sen kunde det liksom bara bli bättre, och det blev det. Det blev faktiskt riktigt bra.

Lite feelgood

Det började i fredagsmorse. När jag missade bussen och busschauffören ändå körde in till kanten och vinkade till mig att kliva på med orden:

- Gumman, inte kan du stå och vänta i det här vädret.

Jag ville kyssa honom där och då.

När jag kom till jobbet hade sparkade högsta chefen givit mig present med orden. "Jag bugar och bockar."

Åkte hem från jobbet och glömde VISA-kortet på kontoret. Tjugokronor i plånboken. Jag fick göra en Kajsa Warg då jag skulle ha maken på middag. Blev kanonmiddag. Vi tittade på Lets Dance (ja vet, jag tittar och erkänner, jag låtsas inte vara sådär pissintellektuell, jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag är ytlig som ett askfat.) drack vin och jag somnade i soffan.

Lördagen gick i kontemplationens tecken. Tackade nej till middagsbjudning, avstyrde middag hemma hos mig samt sa nej tack till LoveBoatbiljett som jag tidigare bett om. Kände mig mogen och utvilad imorse.

Tog en långpromenad, 13000 steg. Var på kontoret halva dan och gjorde mig av med många dåliga samveten. Åkte pendel med högsta chefen som säger:

- Maja, håll ut i alla fall till juni. Då tror jag det finns en öppning. Det kommer att lösa sig det här.

Och nu är det söndagkväll. God middag och två barn som faktiskt vill vara med mig nu. (Dom ska bara hämta bilen hos maken först.) Jag är en lycklig kvinna och det är rena lakan i alla sängar. Bara det.

Åt helvete

I morse 550 kr i parkeringsböter. Kan inte flytta bilen. Kan inte betala i parkeringsautomaten för korthelvetet har slutat fungera. (Jag prenumererar på VISA-kort – tredje i år). Kom två timmar sent till jobbet. Då fungerar inte mailen. En tekniker försökte fixa det hela. Han avslutade vårt samtal med:

- Ursäkta, jag ska lägga på luren nu och försöka bota mitt hjärnsläpp…

Tre timmar senare fungerar mailen, och jag har 73 olästa mail.
Äter lunch på en sylta här i närheten – lunchbuffé 69:-. Flygande jacob, blomkålsgratäng, lax och ärtsoppa/pannkaka. Jag borde ju förstått att det var hela djävla veckans rester. Jag förstår det nu – min kropp vill bara kräkas. Och efter jobbet är det pub eller så kanske jag bara lägger mig ner och självdör. Jag får se vad det blir.

Pappa

Pappa har alltid sagt att han vill besöka alla världsdelar innan han dör.

Förra veckan åkte han till Panama från London. (Tre dgr försent från London då han åkte till fel flygplats, missade flyget och fick köpa ny biljett). Papsen hävdade bestämt att att taxichauffören kört honom till fel flygplats. Nu har han åkt till Peru för att sedan komma tillbaka till Panama den 2 februari. Varken jag eller liten syster vet vad han ska göra i Peru. Vi tror kanske att han träffat en liten peruanska via E-kontakt.

I mars åker han till Australien och Nya Zeeland.

Sen har han varit i alla världsdelar.

Riktigt roligt var det

Idrottsgalan igår började tidigt med förfest på Globe Hotel klockan tre. Vid vårt bord satt en kanotist, två friidrottade och en simmerska. Väldigt trevliga allihopa. Maten var god, vinet var gott och det var förvånansvärt trevligt med tanke på att jag aldrig träffat dessa människor förut. Efter galan var det efterfest - naturligtvis. Kul var det och sent blev det.

Köpte en skitsnygg svart sjal till mitt svarta fodral. Den blev naturligtvis kvar.

Liten syster hade problem med nylonstrumporna. Tre par rök redan innan vi hade hoppat in i taxin till galan. Ytterligare två strök med under galan.

Ja å igen. Jag lyckades träffa på både högsta chefen från Göteborg och VD och ta mig en liten chat med de två under kvällen. Kändes helt rätt...då.

Och älskade dottern har tagit körkort. KÖRKORT. Hon är så himla duktig, kör så skitbra att jag aldrig kommer att vara orolig för att det ska hända något.

Roligt

Så himla roligt. Vi drack Bollinger, pratade G-punkt, (inte en djävel hade hittat den...) och vi pratade om alla sexhjälpmedel, gifta män, karriär, träning och kroppar. Å skrattade, som vi skrattade. Maten blev kanon och vid elva åkte vi i samlad tropp till Bon Palais.

På Bon Palais frotterade vi oss med "juggemaffian". Det var trevligt det med. Champagne är gott.

Blir bra

Vi får en ny chef 26 januari. Ska bli intressant trots att jag känner mig väldigt oengagerad. Jag har bestämt att jag ska förhålla mig så. Inte hetsa upp mig över saker jag inte rår över. Känns bra. Vi kan väl bara konstatera att vi människor i de flesta fall inte är ett dugg förändringsbenägna. Tre kollegor på min arbetsplats har arbetet där i över 35 år. Det kan man kalla arbetsplatslåsning. Ja hur som.

Liten syster är här och s0ver på soffan ett par dgr. Det känns alldeles utmärkt. Vi pratar, dricker vin och är. Idag kommer galsen hit. Helt plötsligt är vi 14 st som ska äta middag här innan vi fortsätter ut på stan. Som ett fotbollslag.

Sen ska det börja piffas inför idrottsgalan. Solas, färgas, noppas... Blir bra det här. Svart fordral med dragkedja uppifrån och ner och till det stilletos. What can possibly go wrong?

En vecka

En vecka är jag borta från jobbet. En vecka. På den veckan hinner mina två närmsta chefer få sparken och halva avdelningen läggas ner. Herregud en vecka ska man väl kunna vara hemma utan att alla får kollektivt hjärnsläpp?

Jag behöver inte mycket

I min coccilana-dimma hör jag ljudet. Ljudet som gör mig så lycklig. Som ljuv musik. Det låter 40-graderfintvätt från min hall...

Ann Heberlein

Kanske kan boka henne ändå. Nu har Ann Heberlein hört av sig till sin familj. Ann Heberlein verkar inte bara vara doktor i etik. Hon verkar vara en fucking djävla pr-guru också. Boken kommer bli en kioskvältare. Bra där Ann!

I november var jag och lyssnade på ett föredrag med Ann Heberlein, bl.a författare och doktor i etik. Hon höll ett lysande föredrag på tema skuld. Jag och kollegan sa att henne måste vi boka. Hon var fantastisk.

Kan bli svårt nu. Läser i Expressen att hon är försvunnen och eftersöks av polis. Idag släpps också hennes bok: ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva”...

Här chockar..

Madonna, skriver Expressen.

Jag skulle vara så himla nöjd om jag hade Madonnas kropp när jag är femtio. Eller redan nu faktiskt. Imorgon. Ge mig hennes kropp nu!
Jag kan ta hennes pengar också när jag ändå är i farten.

Vha' gor vi nu, lilla du?

Spotifyar i mitt feberrus. En momorylanelist. Gasolin, Nationalteatern, John Holm, Mikael Ramel, Imperiet, Bob Marley, Pugh Rogerfelt och Dire Straits. Ja vet, jag är skitgammal. Det känns bra.

Han är här nu..

mannen som ska installera min tvättmaskin och tumlare.

Jag har kravlat upp ur sängen efter fyra dagars hellride to flue land! Fortfarande feber, tror att längden på sjukdomen beror på att jag inte kan kurera den med whisky. Tack så djävla mycket min vita månad.

Hur som han är här nu. Han har nitbälte, jättelångt hår och dödskallering. Jag frågade om han ville ha en kopp kaffe. Han tackade förskräckt nej... Vafan trodde han att jag skulle försöka starta någon form av releation.

Dödskallemannen: Oj oj, det blir inte lätt det här... Avloppet måste kompletteras och eldosan här är inte komplett.
Jag: Nähä, men kan du fixa det då? Alltså jag betalar extra bara du fixar.
Dödskallemannen: Nej, man kan liksom göra en hawaikoppling, men det får inte jag göra.
Jag: Jag LOVAR att inte säga nåt, på heder och samvete.
Dödskallemannen: Jag är verkligen ledsen, men jag ska skriva ner vad du behöver komplettera från Claes Ohlsson. Å du jag tar gärna en kopp kaffe om erbjudandet fortfarande finns...

Jag har fan feber och inga rena kläder. Jag är ingen elektriker och absolut ingen röris. Djävla, djävla skitaffär som inte säger vad som ska förberedes.

Nu lägger jag mig igen och tittar på nån kvalitetsTV typ Martha Stewart. (Hon är nog både elektriker, röris och en djävul i sängen!)

Sonen

Sonen: Allvarligt. Hur länge var du tillsammans med pappa? 26 år va? Fan morsan, jag har tröttnat på dig redan efter 16...

Ja vadå ra

Min lägenhet består av tre rum. Jag har två barn, alltså sover jag i vardagsrummet. Känns inte moget alls utan väldigt pubertalt.

Inatt drömde jag att jag hittade ett rum till i lägenheten. Ett litet sovrum liksom lite gömt, men ett helt ok sovrum. I drömmen tänkte jag "hur djävla dum i huvet är den som missar ett rum".

Idag i vaket tillstånd förstår jag mycket väl att man kan missa ett sovrum.

Kommer man på att man tycker om Britney Spears och kör Womanizer på repeat, har man dessutom köpt en digitalkamera i vilken man kan spara åtta (8) bilder, är det inte ett dugg konstigt om man missar ett litet sovrum.

En bra dag

Det blev powerwalk. Det blev inhandling av kamera och hörlurar/mick så jag ska kunna prata med älskade liten syster i Valencia. Det blev inget SATS.

Istället blev det Djurgår´n - HV71 på ett fullsatt Hovet. Jag älskar det...ett fullsatt Hovet är så mycket bättre än en fullsatt Glob. När sedan klacken skötte Nationalsångsdetaljen för att det var Järnkaminernas dag var min lycka fullständig.

Jag går igång på vissa grejer. Ni får kalla det vad ni vill, men när en forward lämnar över sin klubba till backen som tappat sin och samtidigt lägger sig ner och täcker skott behöver inte jag mycket mer. När ordinarie keeper skadar sig och tredjekeepern får kliva in och göra debut i Elitserien (för att andrekeepern är på JVM) och håller nollan sista perioden och får pris som bästa lirare är det nästan komplett.

Skulle väl vara att dom inte skulle ha torskat då.. men vafan man kan inte få allt. 1-2 blev det.

Sverige leder just nu med 4-2 mot Slovakien i JVM, det är också lite kul. (Slovakien tar ut målvakten med FYRA minuter kvar och gör 4-3.) Men vad gör det när Sverige gör 5-3! Kul.

Strumporna är fortfarande omaka.

To do

Idag på programmet:

• Powerwalk..nästan nu. Kanske måste jag köra den i någon reggaestil to go with my skintone.
• SATS med SDB.
• Inhandling av digitalkamera. Sen ska ni dränkas med helt oviktiga bilder mina vänner.
• Vika strumpor som liksom följt med i två flyttar nu. En IKEAkasse full.

Jag förstår att ni är väldigt avundsjuka på mitt just för dagen innehållsrika liv. Och vågen står på 60,8. Bara det.

Fyra nyanser av brunt

Igår kände jag mig lite glåmig så jag piffade till mig lite. Self-tanning is da shit tänkte jag. Idag undrar jag vem av mina föräldrar som kommer från Tahiti.

Inget party här

En sån där fredag ikväll. När jag ska tycka det är så himla mysigt med kontemplation i min egen hemmavrå. Jag gör ju inte det. Är en riktig sällskapsråtta. Vill ha mina barn omkring mig när jag är hemma.

SDB undrade om jag ville komma hem till henne och äta pizza. Känns inte helt aktuellt i dessa the-only-way-is-downtider. (SDB som haft sin första dag som chef på nya jobbet idag - iförd röd kepa.)

Partypinglorna är spridda för vinden i dessa juletider. Järvsö, Costa-Rica, Valencia, Thailand kan känna sig lite extralyckliga idag, där är några av dem.

Så jag häller väl inte upp ett mustigt gott rödvin utan jag tar lite bubbelvatten och börjar läsa min nya bok "Mig äger ingen". Blir nog skitkul.

The only way is dowm

Liten syster hetsar. Hon springer och styrketränar och har så gjort senaste månaden. Jag dricker vin och äter, hasar lite planlöst i tillvaron och har så gjort senaste månaden.

Men nu basta, slut, 5 kilo bort. 62,5 stog vågen på när jag nyårsnatten spontanvägde mig. Idag 61,6. Det här är ju plättlätt. Nästan ett kilo bort på två dgr. Fortsätter det så här jag ju gått ner nästan 15 kg i slutet av januari. Plättlätt.

Som jag väntat

Väldigt opraktiskt när sömnen bestämmer sig för att ta kroppen i besittning när man ska gå upp. Har legat i sängen hela natten och väntat på att sömnen ska behaga infinna sig. Så dyker sömnhelvetet upp när man ska svinga benen över sängkanten. Bara att kapitulera.

Nu börjar 2009.

Det var verkligen ett alldeles perfekt nyårsfirande med telefonsamtal till glada barn som festade på varsitt håll. Sonen kom hem imorse med rödvin på sin nya vita skjorta. (FYI jag dödade honom inte)
Maten var perfekt, utsikten var bedövande, har aldrig tidigare suttit på första parkett och tittat på fyrverkerierna. Musiken var också skitbra. Maken, SDB och Robert är mina allra bästa vänner. Flera trevliga GottNyttÅr-sms. Snygga var vi också.

Idag har vi gått i solen längst vattnet i över en timme. Ätit nybakta scones. Har en feelgoodkänsla i magen. Hoppas den håller i sig en stund. Det svänger som ni märker rejält här.

Blir bra

Så kommer han tillbaka. Vi tittar på tv - Queeen som vi sett två ggr i London. Lika bra nu. Så väger jag mig, sen väger maken sig. Jag vet - annorlunda. Resultat - minst fem kilo bort i januari. Blir smashing och jag gråter inte mer. Bara det.

Jag är så himla liten..ibland.

Så gick dom, gästerna. Och jag är tvungen att gråta, inte lite utan typ storgråta. Vem fan vill vara ensam klockan två en nyårsafton. Inte jag. Jag är inte där än. När det är så djävla stort att kunna vara själv. Maken sa att han skulle sova över. Men han gick. Och jag grät. Och messade. Så maken kom tillbaka och sov. Jag vet. Jag är patetisk. Men jag är fan ärlig.