Kollegan berättar att det på påskdagen ringde på hennes dörr. Det var hennes granne (en kvinna i 35-årsåldern) min kollega är 57. De känner inte varandra utan har hejat när de setts i trappen.
Grannen bad om ursäkt sa
- Jag är lite full men kan jag få låna vin av dig. Det kommer en man på besök snart.
Kollegan tog fram en flaska vin (som hon förövrigt vunnit på ett av våra vinlotterier på jobbet),
- Jag vill låna två, säger kvinnan. Vad fint du har förresten. Vill du se hur jag bor?
Kollegan följde med kvinnan upp till hennes lägenhet. (De bar varsin vinflaska) Väl uppe i lägenheten hällde kvinnan upp två glas vin, ett till kollegan och ett till sig själv. Kvinnan riktigt klunkade i sig sitt vin.
- När kommer din gäst, frågade kollegan.
- Jag kan ringa när som helst så kommer han.
Kvinnan var nu ordentligt berusad och flyttade sig närmare kollegan och lade sitt huvud på kollegans bröst. Kollegan var nu väldigt förvånad... Kvinnan sa
- Vill du kramas?
Kollegan svarade att det hade hon nog ingen lust med.
- Då kan du dra åt helvete, replikerade kvinnan och gick in och lade sig.
Där satt kollegan förundrad en stund innan hon gick och liksom vinkade åt den stängda sovrumsdörren.
- Ja hejdå ra...
Jag tänker - hur ensam är man om man försöker ragga upp sin 20 år äldre granne av samma kön (som inte är bi eller homo)? Eller är man kanske bara applakat?
5 kommentarer:
Man är nog tyvärr väldigt ensam och asplakat.. Det är sådana människor vi får åka till titt som tätt när de behöver någon att prata med.. De säger att de har blivit utsatta för brott men när vi kommer så har ingenting hänt.. Så fungerar det tyvärr på Sveriges baksida.. den sidan som politikerna inte vill kännas vid..
Jag blir berörd.
Först fnissade jag, men sen fastnade det!
Så många ensamma människor det finns bakom de stängda dörrarna i flerfamiljshusen.
...men hon var ändå modig...efter en vinare eller två så vågade hon ringa på den där stängda dörren. Tror att det handlar en hel del om klimatet.
Vi låser in oss i våra "varma sköna" lägenheter vinter/höst/halva våren istället för att umgås ute på stranden i parken eller på ett fik mitt på torget i stan som man gör på de sydligare breddgraderna.
Tror att jag har levt ett tidigare liv i Syditalien ändå...temperamentet och rödvinsdrickandet tyder starkt på det. Förresten så är det överlägset flest ensamhushåll i Stockholm (givetvis) jämfört med övriga landet. Anonymitetens näste.
Sorgligt det låter=(
Ensamt, onyktert, ledsamt...
Där ser man vad "lite" vin kan göra för modet.
//S
Ja visst är det tragiskt. Hon har inte lämnat tillbaka vinflaskorna hon lånade.(Känns i och för sig som det kvittar tycker jag - det tycker inte kollegan...) Jag och kollegan pratade och konstaterade att det kanske var bra om hon glömt allt. Fast samtidigt skönt för henne om kollegan plingade på dörren så att dom kunde bryta isen och slippa pinsamma möten i trappuppgången.
Skicka en kommentar