Sälenrester....

Vännen ringer och skrattar och berättar att hon precis fått ett telefonsamtal..

- Hej, det är jag från Sälen.
- Hej
- Har du tid och prata?
- Ja inga problem
- Det här har varit de värsta två veckorna i mitt liv. Jag har så´n ångest.
- Jamen det ska du inte ha. Det vi gjorde gills liksom inte. Det fanns bara då. Ha, ha
- Det här är inget att skratta åt. Jag har fått klåda också och herpes på hela läpparna. Jag har läst och jag tycker jag har alla symptom på klamydia.
- Men vännen, då får du ju gå och testa dig då.
- Vafan, det kan jag ju inte göra. Min fru jobbar på hudkliniken här i stan…
- Ha, ha. Ja då blir det ju svårt ha ha .
- Det är inget roligt. Jag har ont
- Vännen, du har ont i själen, det är det du har.
- Sitter den där nere? Jag har det faktiskt jättebra med min fru, jag kan inte förstå att jag gjorde det här.
- Nä, men det är ju sån’t som händer. Det är inte så allvarligt. Jag får gå och testa mig då.
- Ja det är bra.
- Men hur ska jag få tag på dig då med testresultatet. Du ringer ju från dolt nummer.
- Hmmm, jag ringer dig om två veckor.
- Gör det du, gör det du.

Vi skrattar hjärtligt för det var verkligen inte så att vännen fick kasta sig över den här mannen. Han kämpade tappert för min väns gunst. Han är inte helt nöjd över sin insats idag och kanske inte helt nöjd att hans fru jobbar på hudkliniken i den lilla staden. Det skulle han ha tänkt på lite tidigare…