Nu närmar det sig, 7 februari. När mor dog sjunde februari 2007, gick jag och liten syster och drack vin på ett sunkställe på Söder. Då sa vi,
- Fan, det här måste bli tradition. Varje år den sjunde februari måste vi gå hit och dricka vin.
Nu är det snart dags.
Jag undrar så var det här året tagit vägen?
Läst självkänsla-nu-böckerna, frigörande andning, yoga för inre frid, att wäxa-kurs, att brytamönsterkurs, tränings- och spahelg, allt för att jag ska bli lite gladare/nöjdare/lyckligare vågare man väl knappast önska sig ens. Jag kan inte känna att det har blivit något bättre! När i helvete ska jag känna mig lite tillfreds? När ska det bli lite ok att hon faktiskt dog? Jag är fortfarande skitarg!
2 kommentarer:
Tyvärr så tar det tid.. det har faktiskt bara gått ett år.. Själv tänker jag ofta på min "plast" pappa Johnny och det är 14 år sen han dog.. Det blir lättare jag lovar men man lär sig aldrig riktigt att leva utan dem.. Kram på dig..
14 år... vafasen. Fast det blir lättare. Jag tänker inte på henne varje dag nu.
Kram
Skicka en kommentar