Powerwalkade med flygvärdinnan. Vi finner varandra mycket pga av att vi har haft likadan barndom.
Hon har i flera år sagt
- Det kommer alltid ikapp en. Barndomen. Det går inte att komma undan.
Jag har med en dåres envishet sagt, att det är bara bita ihop, tugga i sig, ha pansarplåten på, bestämma sig, så går det bra.
Jag vet nu att det kommer ikapp en. Som en djävla slägga slår det till. Det är skrämmande att helt plötsligt tillåta sig att känna. Skrämmande och samtidigt vackert att faktiskt tillåta sig se och känna.
Jag har börjat en spännande/skrämmmande resa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar