Hår

Och så fick liten mor en propp i benet också. En bag till in.

Liten syster och jag hos liten mor. Vi skrattar alltid väldigt högt och mycket och länge. Kanske passar vi inte riktigt in där på sjukhuset. Lite tryckt annars däruppe bland alla cellgifter och morfindimmor.

Idag pratade vi hårfärg.
- Jag får täcka grå hår, så djävla jobbigt och så himla gammal är jag ju inte - konstaterar jag.
- Jag fick mitt första när jag var 28! Ett djävla trauma att upptäcka det när man är på träningsläger, säger liten syster. Jag kommer fortfarande ihåg känslan.
- Snart blir man väl grå en trappa ner, säger jag.
- Vänta ni ska ni får se, säger liten mor. Hela skiten ramlar av en trappa ner tids nog och då behövs det ingen brasiliansk vaxning inte!

Konstigt nog ramlar ingenting av en trappa upp på liten mor trots tre cellgiftsbehandlingar. Det är nog hennes envishet. Den är bäst!