Lucia är för många ett trauma. Jag skapade en gång ett trauma kring lucia. Jag blev fosterbarn hos min moster i nian. Rimbo. (Gillar inte staden!) Började således i Rimboskolan, där var det här med Lucia stort! Inte som i Farsta. Där typ ingen brydde sig. Hur som helst, Luciakandidat från klassen skulle utses. Bild skulle publiceras i Norrteljetidningen.
Dags för röstning! Hela klassen röstar på "Farstapuddingen" förutom den blonda som i åtta år varit lucia. Den blonda var väldigt kylig resten av året. Naturligtvis blev inte "Farstapuddingen" Norrtäljes lucia. För hur skulle det se ut. En liten, smal, väldigt arg, väldigt permanentad, väldigt kajalöverhelaansikten, svart väst-tjej kan ju inte bli lucia i Norrtälje.
Jag kommer ihåg att jag (trots att jag då, och kanske inte nu heller, skulle erkänna det) tyckte att det var lite soft att vara med i Norrteljetidningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar