onsdag, februari 18, 2009

Jag blir förbannad...

Jag blir djävligt provocerad när jag ser på facebook "Tillbaka efter ett grymt träningspass på gymet" kl. är 15.00. Ja tror fan att du kan träna dagtid när du är sjukskriven! Själv jobbar jag heltid och kommer inte iväg till gymet vid ett, två på eftermiddagarna.

Jag blir oerhört provocerad när sonen kommer hem och säger: men dom har ju köpt hund. Varför kan inte vi det?
Jo sonen dom har köpt hund för att matte är sjukskriven sen fem år och är hemma hela dagarna. Därför kan dom köpa hund.

Jag blir oerhört provocerad när vi ska samla till nån julklapp för att tre mammor fixat en så bra turnering. Ja tror fan att dom har tid dom är sjukskrivna allihopa!

Jag får det inte att gå ihop. Sen får ni säga att jag inte förstår, är känslokall eller vad som. Kan man träna fem ggr i veckan, vara engagerade i varenda djävla förening som finns, hålla fotokurser och sälja egentillverkade smycken och träna sin hund i agility. Då kan man fan jobba.

Jag har tre familjer i min närhet där kvinnorna varit sjukskrivna i över fyra år. Deras familjer fungerar jättebra, dom hinner med matsäckar och hela skiten. Jag betalar och det provocerar mig oerhört!

6 kommentarer:

Sabina sa...

ÅÅÅ då Majagumsan då är vi två som blir det...
Blir faaaan snytgalen av sånt.
Säg till om vi ska nita någon;)

Anonym sa...

Det är ju de här som gör att vi nu fått ett system där inte ens de som behöver får vara sjukskrivna. Förhoppningsvis sätter försäkringskassan åt de här människorna för med allt som du räknat upp på agendan måste det finns ett jobb i Sverige som de kan klara av, stämpla biljetter någonstans i alla fall.

Liten syster sa...

Ge mig namnen så ringer jag försäkringskassan och tipsar direkt!

Maria sa...

Med de nya sjukförsäkringsreglerna så får dessa mammor snart vända sig till socialen om de vill ha mer pengar.. Har precis kommit hem ifrån en utbildning där försäkringskassan var tydliga på den frågan..

Sofifi sa...

Du är inte ensam att bli provocerad av sådant. Bidragsfuskare av värsta sort!

Maja sa...

Jag är inte ensam om att tänka elaka tankar om dessa människor ser jag. Det känns skönt.